På sextiotalet fanns det en stark kvinna och entreprenör i Katrineholm. Hon hette Gun Walkenström och startade upp ett livsmedelsföretag som hette Samköp. Första affären låg på Jägargatan, snett mitt mot det som sedemera blev fritidsgården Kryptan/Sjöbloms Livs. På den pampiga invigningen knatade morsan dit med mig och vi fick se den tidens store TV-charmör William Clausen spela och sjunga inne i den ganska lilla lokalen. Några år senare öppnade hon Katrineholms första PUB, Det Gyllene Hornet, på Drottningatan, bredvid biograf Palladium, där man förövrigt kollat Tarzan och Leopardkvinnan 12-15 gånger.


William Clauson, Charmör och Taubetolkare.

Dena pub blev senare, under Christer Sahléns ledning riksbekant som ett av de stora musikställena i Sverige. Alla, och då menar jag ALLA band med självaktning besökte detta Etablissemang någon gång i början av sin karriär. The Boppers, The Nature (med bl a Mats Ronander, de blev också Uffe Lundells första kompband) Gösta Linderholm, Wilmer X, Staffan Percy, Docenterna mfl mfl.

Stället var ganska sunkigt och frekventerades oftast av A-lag, B-lag och C-lag. Puben var ett begrepp och det finns en story om när en känd snubbe faktiskt blev buren IN på Puben med vakternas goda minne. Klientelet var rätt skönt med Iris, Limpan, Björklund, Kjellis och alla de andra namnkunninga Katrineholmsprofilerna på första parkett. Limpan skrek alltid, oavsett vem som spelade, "Kör Jambalaya" runt 22:00-snåret och när han fick av sig skjortan och visade upp örnen på bröstet var det få band som inte mockade sig igenom Jambalaya.


Lalla Hansson.

En av de stora på 70-talet som ofta satt på Puben och spelade var den kände Bajensupportern Lalla Hansson. Han hade haft en karriär som medlem i 60-talsgruppen Fabulous Four men slog igenom med dunder och brak med en cover på Kris Kristoffersons "Me and Bobby Mc Gee", som också Janis Joplin spelade in. På svenska fick den namnet "Anna och Mig" och den sjöngs runt om på landets tonårsdiskotek. Lalla var en glad gamäng och jag såg honom spela vid ett par tillfällen och han var väl inte helt glasklar alla gånger. Men va fan....


Lalla på 70-talet. Lite Kenta?

Någon gång i mitten på 70-talet skulle Lalla köra på Puben och det var utsålt. Han var stenhet just då med "Anna och Mig" och Owe Törnkvists gamla "Dagny". Vi var många som satt och drack bärs och väntade på den glade trubaduren med Bajenhjärtat på rätt ställe. Rätt som det var kom han ostadigt knallande mellan borden med en 12-strängad gura i handen. Zoonkad som en gammal bäver klev han upp på scenkanten under publikens jubel och satte därefter foten under en kabelhärva. Den tolvsträngade for som snorloska i glovet och herr Hansson rammade pannbenet rakt in i kanten på pianot. Blodet sprutade som en fontän och Hansson visade omedelbart ögonvitorna. Tre man ur personalen virade in Lallas huvud i ett par kökshanddukar och han fraktades till Akuten för att sys ihop samt vårdas för den hjärnskakning han fick som enda gage den kvällen.
Klockan 22:00 skrek Limpan "Kör Jambalaya" mot den tomma scenen. Lalla kom tillbaka en månad senare och körde ett gratisgig - spik nykter. Publiken skrek dock när han skulle gå upp scenen: "Akta Pianot, Lalla!"

En gång Bajare - alltid Bajare.

//Mull